söndag 8 augusti 2010

Om jag hade hälften av din drivkraft

Perspektiv. Det är egentligen det det handlar om. Detta inlägget är inte till mig. Det är inte för mig.
Det är från mig, till er, om en vän. Jag hoppas det kan ge någon, någon form av perspektiv på livet.

I dag läste jag en sak som gör mig ledsen men stolt. Mycket stolt.

Länge och väl har du kämpat i motvind och medgång. Men medgång i din värld handlar om ett mindre kaos med din älskade dotter. Det handlar inte om att ha en mysig dag och ta med sin dotter på bio. En bra dag.. Kanske inte omgivningen krossas. Lisa ser inte samma sak som andra barn. Lisa är unik och underbar. Men Lisa har inte bra dagar som andra barn.

Du är stark. Starkare än de flesta. Om du nu säger att du inte fixar det längre, så har det gått långt. Vi som känner dig ser hur mycket du har slitit. Länge, väl.
Med ett engagemang som förflyttar berg.

Du har inte gett upp. Du har insett att du inte är mer än människa. Länge har du varit så mycket mer än någon någonsin kan förvänta. Jag vet inte vad jag vill säga med det här inlägget. Kanske skapa lite perspektiv hos alla OSS som gnäller om småsaker.
Jag är stolt över att du ber om hjälp. Jag vet vad det tar på dig att göra det.

Den här låten är till dig Thomas. Du är sannerligen en ängel.

3 kommentarer:

  1. Tack Angelica!
    Jag visste att du förstog, och du är bäst på att bskriva det!

    Kramar/ Thomas

    SvaraRadera
  2. Kram Thompa. Jag lider verkligen med dig. Du är inte ensam, glöm aldrig det.
    /Ange

    SvaraRadera
  3. Tack, det värmer, att du finns där, för att vara ensam är det värsta man kan ha...Kramar!

    SvaraRadera