Den här är till er alla. Föräldrar, make, vänner, jobbarkompisar nuvarande och dåvarande. Tack för all omtanke och alla varma ord. Ni ska veta att jag uppskattar det. Alla kommer inte förstå detta inlägget, men ni som gör det vet vad det handlar om. Jag vill skicka ett stort tack och den största kramen till er alla. Tack för att ni stått ut före, under och kommer stå ut efter. Tack för att ni orkar engagera er och pipa till på olika kanaler för att kolla läget. Och också tack för att ni har full förståelse för att jag inte alltid kunnat vara tillgänglig vare sig fysiskt eller tankemässigt alltid. Med andra ord tack för att ni finns när det blåser. Ni ska veta att jag uppskattar er alla något enormt. Kram ange